Allmänt
Dessa parametrar gäller beräkning av sjuklön i PAS. Alla avtal har samma regler om sjuklön.
Läs mer under respektive avsnitt:
Sjuklön för tjänstemän
Sjuklön för kollektivanställda med månadslön
Sjuklön för kollektivanställda med timlön
Karensdagar
Sjukbevakning
Anm: För personer som har schemalagd tid över midnatt (nattskiftare), hanteras hela nattpasset som ett pass. Brytning per dygn görs alltså ej.
Sjuklön för tjänstemän
Fliken Generella parametrar
Parameterinställningarna för Sjuklön för tjänstemän återfinns under Program, Löneparametrar, Sjuklön.
I dialogrutan Sjuklöneparametrar, fliken Generella parametrar, finns rutan Frånvarokoder längst upp till vänster där aktuella koder kan anges.
Ange i raden Sjukdom vilka frånvarokoder som används för vanlig sjukdom.
Används särskild frånvarokod för deltidssjukdom, anges den i raden Deltidssjuk.
Fälten i raden Sjuk på sem. används för närvarande inte.
Om särskild frånvarokod för högriskskydd (d v s då ingen karensdag ska utgå) används, anges den i raden Högriskskydd.
Dagar mm
I rutan Dagar m.m, anges i första fältet om en fast andel tid ska borträknas från sjuktiden. Det kan vara aktuellt om man t ex varje dag arbetar in tid till klämdagar, men vill att sjuklön inte ska utgå för sådan inarbetning. Vanligtvis anges ingen tid här, utan sjuklön utgår för attesterad frånvarotid.
I fältet under anges hur lång återinsjuknandeperioden är i kalenderdagar. För närvarande gäller 5 dagar.
Därunder anges hur många karensdagar man maximalt får ha per år, löpande räknat ett år bakåt vid varje ny sjukperiod. För närvarande gäller 10 dagar. Detta bevakas sedan av PAS då löneberedningarna körs. Vid elfte sjuktillfället inom ett år utgår sjuklön direkt från första dagen.
I nästa fält anges hur lång sjukperioden är. För närvarande gäller 14 dagar.
Till sist anges sjuklönetidens längd i kalenderdagar, d v s hur många dagar under ett år man är berättigad till sjuklön. I nuvarande avtal är det 105 dagar för de som arbetat minst ett år i företaget, vilket anges i fältet Grupp 1. Nyanställda har första året rätt till 45 dagar, vilket anges i fältet Grupp 2. Sådana nyanställda ska sedan under det första året ha en 2:a i fältet Sjuklönegrupp i personregistret. Om det fältet är tomt, anses man höra till Grupp 1.
Sjukdom
Uppe till höger finns rutan Sjukdom, där själva sjukperioden (14 dagar) läggs in.
Ange i raden Period 1 antalet karensdagar (för närvarande 1 dag), och löneart för detta under Avdrag. Vid behov kan även konto och kostnadsslag anges för alla lönearter i denna ruta, men vanligtvis finns dessa uppgifter redan i lönesystemet.
I raden Period 2 anges lönearter mm för dagarna 2 till 14 i sjukperioden. Ange där först att detta motsvarar 13 dagar, och därefter löneart mm för avdrag respektive tillägg samt aktuell procentsats som gäller för eventuell OB-ersättning vid sjukdom (för närvarande 80 %).
Det finns två metoder att sätta upp och beräkna sjuklön i PAS:
Alternativ 1: Man kan antingen ange en löneart under Avdrag som gör avdrag med 100 % och en löneart under Tillägg som ger sjuklön på 80 %. Vissa företag har uppsatt i lönesystemet att den ena av dessa lönearter genereras av den andra. Då ska inte den genererade lönearten anges i PAS.
Alternativ 2: Annars kan man sätta upp så att endast en löneart anges i PAS, oftast då under Avdrag, och att denna gör avdrag med 20 %.
För närvarande ska inget anges i raden Period 3.
Högriskskydd
I rutan Högriskskydd anges, i förekommande fall, motsvarande parametrar som gäller för anställda med högriskskydd, d v s utan karensdag. Här anges då 14 dagar i raden Period 1, och därefter lönearter mm enligt samma princip som i rutan Sjukdom.
Dagsavdrag
Från och med den 15:e dagen i sjukperioden skickas sjukfrånvaro per dag och inte som tidigare per timme, därav namnet.
Upp till den 90:e dagen i sjukperioden ska arbetsgivaren stå för 10 % sjuklön. Parametrar för detta anges i rutan Dagsavdrag under Dagsavdrag 90%. Där anges först den löneart mm som ska skickas vid hel sjukdag. Nästa rad gäller vid sjukfrånvaro, mindre än hel dag men minst 3/4-dag. Tredje raden gäller på samma sätt, vid mindre än 3/4-dag men minst 1/2-dag, o s v.
Efter den 90:e dagen, betalar inte arbetsgivaren någon sjuklön. Parametrar för dessa dagar vid långtidssjukskrivning anges under Dagsavdrag 100%. Även här anges olika lönearter för hel dag, 3/4-dag o s v.
Vill man att sjukdom hel månad (löneperiod) skall redovisas på egen löneart, ange den lönearten i fältet Löneart vid heltids sjukfrånvaro hel månad…. Denna sätts då, vid sjukfrånvaro hela löneperioden, dock bara vid heltidssjukskrivning, och först då man varit sjuk mer än 90 dagar. Det gäller även vid löneperioder på 4-5 veckor eller bruten månad, inte bara kalendermånad. Lönearten sätts inte om det finns närvaro eller annan frånvaro under perioden. Lönearten redovisas med en post, som har tiden 1,00, i.st.f att systemet skickar t ex 31 dagar på lönearten för dagsavdrag.
Notera: För att uppnå rätt lönearter vid deltidssjukskrivning, behöver man ibland, vid attest av närvarokorten, justera frånvarotiden så den motsvarar önskad sjukgrad. Om t ex en person är halvtidssjuk och har schemalagd tid på 8,2 timmar, ska frånvarotiden varje dag sättas till 4,1 timmar (hälften). Vid denna beräkning av hur stor andel man varit sjuk, avrundas till närmsta heltal procent. Det kan alltså i viss situation godtas att vara frånvarande en hundradel mindre än t.ex en halv dag.
Fliken OB-parametrar
De företag som hanterar OB-ersättning (förskjuten tid) under sjukdom (sk sjuk-OB) ska ange parametrar i fliken OB-parametrar.
Dessa gäller den OB-ersättning man skulle erhållit dag 2 till 14 i sjukperioden om man inte varit sjuk. Här anges vilka lönearter mm som ska användas för denna sjuk-OB.
Procentsatsen för sjuklönen och OB-ersättningen anges i fliken Generella parametrar, rutan Sjukdom på raden Period 2 (för närvarande 80 %). Det är på sådana dagar, med procentsats angiven, som sjuk-OB utgår.
Fliken OB-parametrar används då man vill att sjuk-OB inte ska redovisas ihop med ordinarie OB-ersättning, d v s på samma lönearter, utan på särskilda lönearter eller hopräknat med själva sjuklönen. Här anges då hur de ordinarie OB-lönearterna ska översättas, när det handlar om sjuk-OB.
Inlagda lönearter visas i rutan Lönearter tillsammans med motsvarande inlagda lönearter för sjuk-OB. Den första kolumnen gäller de ordinarie lönearterna för OB-ersättningen, och den högra visar vilken motsvarande löneart som ska användas vid sjuk-OB.
För att lägga till nya löneartspar anges först i rutan Tillägg den ordinarie lönearten i det första fältet. Därefter anges i nästa fält vilken löneart denna ska översättas till. Klicka på Lägg till löneartspar.
För att ta bort ett löneartspar, markera lönearten i rutan Lönearter och klicka på Ta bort löneartspar i rutan Borttag.
Fliken Skifters/premielön
Ibland förekommer att skiftersättning, premielön eller annan ersättning utgår för tjänstemän under sjukdom. Vid sådana tillfällen kan fliken Skifters/premielön användas. Eftersom en särskild rutin för detta behöver installeras, bör den dock användas först efter samråd med PAS AB.
Parametrarna gäller den ersättning man skulle erhållit, dag 2 till 14 i sjukperioden, om man inte varit sjuk.
Fliken används då man vill att ersättningen inte ska redovisas ihop med ordinarie ersättning, d v s på samma lönearter, utan på särskilda lönearter eller hopräknat med själva sjuklönen. Här anges hur de ordinarie lönearterna ska översättas, när det handlar om sjukersättning.
Inlagda lönearter visas i rutan Lönearter tillsammans med motsvarande inlagda lönearter för sjuklöneersättning. Den första kolumnen gäller de ordinarie lönearterna för ordinarie ersättning, och den högra visar vilken motsvarande löneart som ska användas vid sjuklöneersättning.
För att lägga till nya löneartspar anges först i rutan Tillägg den ordinarie lönearten i det första fältet. Därefter anges i nästa fält vilken löneart denna ska översättas till. Klicka på Lägg till löneartspar.
För att ta bort ett löneartspar, markera lönearten i rutan Lönearter och klicka på Ta bort löneartspar i rutan Borttag.
Sjuklön för kollektivanställda med månadslön
Fliken Generella parametrar
Parameterinställningarna för Sjuklön för kollektivanställda med månadslön återfinns under Program, Löneparametrar, Sjuklön.
I dialogrutan Sjuklöneparametrar, fliken Generella parametrar, finns rutan Frånvarokoder längst upp till vänster där aktuella koder kan anges.
Ange i raden Sjukdom vilka frånvarokoder som används för vanlig sjukdom.
Används särskild frånvarokod för deltidssjukdom, anges den i raden Deltidssjuk.
Fälten i raden Sjuk på sem. används för närvarande inte.
Om särskild frånvarokod för högriskskydd (d v s då ingen karensdag ska utgå) används, anges den i raden Högriskskydd.
Dagar m.m
I rutan Dagar mm anges först om en fast tid ska avräknas från sjuktiden. Det kan t ex vara aktuellt om man varje dag arbetar in tid till klämdagar och att sjuklön inte ska utgå för sådan inarbetning. Vanligtvis anges ingen tid här, utan sjuklön utgår för schemalagd tid.
I nästa rad anges hur lång återinsjuknandeperioden är i kalenderdagar. För närvarande gäller 5 dagar.
Därunder anges hur många karensdagar man maximalt får ha per år, löpande räknat ett år bakåt vid varje ny sjukperiod. För närvarande gäller 10 dagar. Detta bevakas sedan av PAS då löneberedningarna körs. Vid elfte sjuktillfället inom ett år utgår sjuklön direkt från första dagen.
Till sist anges hur lång sjukperioden är. För närvarande gäller 14 dagar.
Sjukdom
I rutan Sjukdom, läggs själva sjukperioden (14 dagar) in.
Ange i raden Period 1 antalet karensdagar (för närvarande 1 dag), och löneart för detta under Avdrag. Vid behov kan även konto och kostnadsslag anges för alla lönearter i denna ruta, men vanligtvis finns dessa uppgifter redan i lönesystemet.
I raden Period 2 anges lönearter mm för dagarna 2 till 14 i sjukperioden. Ange där först att detta motsvarar 13 dagar och därefter löneart mm för avdrag respektive tillägg samt aktuell procentsats som gäller för OB-ersättning vid sjukdom (för närvarande 80 %).
Det finns två metoder att sätta upp och beräkna sjuklön i PAS:
Alternativ 1: Man kan antingen ange en löneart under Avdrag som gör avdrag med 100 % och en löneart under Tillägg som ger sjuklön på 80 %. Vissa företag har uppsatt i lönesystemet att den ena av dessa lönearter genereras av den andra.
Alternativ 2: Annars kan man sätta upp så att endast en löneart anges i PAS, oftast då under Avdrag, och att denna gör avdrag med 20 %.
Notera: Om OB-ersättning under sjukdom (sk sjuk-OB) förekommer, måste löneart anges under Tillägg.
För närvarande ska inget anges i raden Period 3.
Högriskskydd
I rutan Högriskskydd anges, i förekommande fall, motsvarande parametrar som gäller för anställda med högriskskydd, d v s utan karensdag. Här anges då 14 dagar i raden Period 1, och därefter lönearter mm enligt samma princip som i rutan Sjukdom.
Dagsavdrag
Från och med den 15:e dagen i sjukperioden skickas sjukfrånvaro per dag och inte som tidigare per timme, därav namnet.
I rutan Dagsavdrag anges först den löneart mm som ska skickas vid hel sjukdag. Nästa rad gäller vid sjukfrånvaro, mindre än hel dag men minst 3/4-dag. Tredje raden gäller på samma sätt, vid mindre än 3/4-dag men minst 1/2-dag, o s v.
Vill man att sjukdom hel månad (löneperiod) skall redovisas på egen löneart, ange den lönearten i fältet Löneart vid heltids sjukfrånvaro hel månad…. Denna sätts då, vid sjukfrånvaro hela löneperioden, dock bara vid heltidssjukskrivning och efter de 14 första sjukdagarna. Det gäller även vid löneperioder på 4-5 veckor eller bruten månad, inte bara kalendermånad. Lönearten sätts inte om det finns närvaro eller annan frånvaro under perioden. Lönearten redovisas med en post, som har tiden 1,00, i.st.f att systemet skickar t ex 31 dagar på lönearten för dagsavdrag.
Notera: För att uppnå rätt lönearter vid deltidssjukskrivning, behöver man ibland, vid attest av närvarokorten, justera frånvarotiden så den motsvarar önskad sjukgrad. Om t ex en person är halvtidssjuk och har schemalagd tid på 8,2 timmar, ska frånvarotiden varje dag sättas till 4,1 timmar (hälften). Vid denna beräkning av hur stor andel man varit sjuk, avrundas till närmsta heltal procent. Det kan alltså i viss situation godtas att vara frånvarande en hundradel mindre än t.ex en halv dag.
Fliken OB-parametrar
De företag som hanterar OB-ersättning under sjukdom (sk sjuk-OB) ska ange parametrar i fliken OB-parametrar.
Dessa angivelser gäller den OB-ersättning som skulle utgått dag 2 till 14 i sjukperioden om man inte varit sjuk.
Procentsatsen för sjuklönen och OB-ersättningen anges i fliken Generella parametrar, rutan Sjukdom på raden Period 2 (för närvarande 80 %). Det är på sådana dagar, med procentsats angiven, som sjuk-OB utgår.
Fliken OB-parametrar används då man vill att sjuk-OB inte ska redovisas ihop med ordinarie OB-ersättning, d v s på samma lönearter, utan på särskilda lönearter eller hopräknat med själva sjuklönen. Här anges då hur de ordinarie OB-lönearterna ska översättas, när det handlar om sjuk-OB.
Inlagda lönearter visas i rutan Lönearter tillsammans med motsvarande inlagda lönearter för sjuk-OB. Den första kolumnen gäller de ordinarie lönearterna för OB-ersättningen, och den högra visar vilken motsvarande löneart som ska användas vid sjuk-OB.
För att lägga till nya löneartspar anges först i rutan Tillägg den ordinarie lönearten i det första fältet. Därefter anges i nästa fält vilken löneart denna ska översättas till. Klicka på Lägg till löneartspar.
För att ta bort ett löneartspar, markera lönearten i rutan Lönearter och klicka på Ta bort löneartspar i rutan Borttag.
Fliken Skifters/premielön
Ibland förekommer att skiftersättning, premielön eller annan ersättning utgår under sjukdom. Vid sådana tillfällen kan fliken Skifters/premielön användas. Eftersom en särskild rutin för detta behöver installeras, bör den dock användas först efter samråd med PAS AB.
Parametrarna gäller den ersättning man skulle erhållit, dag 2 till 14 i sjukperioden, om man inte varit sjuk.
Fliken används då man vill att ersättningen inte ska redovisas ihop med ordinarie ersättning, d v s på samma lönearter, utan på särskilda lönearter eller hopräknat med själva sjuklönen. Här anges hur de ordinarie lönearterna ska översättas, när det handlar om sjukersättning.
Inlagda lönearter visas i rutan Lönearter tillsammans med motsvarande inlagda lönearter för sjuklöneersättning. Den första kolumnen gäller de ordinarie lönearterna för ordinarie ersättning, och den högra visar vilken motsvarande löneart som ska användas vid sjuklöneersättning.
För att lägga till nya löneartspar anges först i rutan Tillägg den ordinarie lönearten i det första fältet. Därefter anges i nästa fält vilken löneart denna ska översättas till. Klicka på Lägg till löneartspar.
För att ta bort ett löneartspar, markera lönearten i rutan Lönearter och klicka på Ta bort löneartspar i rutan Borttag.
Sjuklön för kollektivanställda med timlön
Fliken Generella parametrar
Parameterinställningarna för Sjuklön för kollektivanställda med timlön återfinns under Program, Löneparametrar, Sjuklön.
I dialogrutan Sjuklöneparametrar, fliken Generella parametrar, finns rutan Frånvarokoder längst upp till vänster där aktuella koder kan anges.
Ange i raden Sjukdom vilka frånvarokoder som används för vanlig sjukdom.
Används särskild frånvarokod för deltidssjukdom, anges den i raden Deltidssjuk.
Fälten i raden Sjuk på sem. används för närvarande inte.
Om särskild frånvarokod för högriskskydd (d v s då ingen karensdag ska utgå) används, anges den i raden Högriskskydd.
Dagar m.m
I rutan Dagar mm, anges först hur lång sjukperioden är. För närvarande gäller 14 dagar.
I nästa rad anges hur lång återinsjuknandeperioden är i kalenderdagar. För närvarande gäller 5 dagar.
Därunder anges hur många karensdagar man maximalt får ha per år, löpande räknat ett år bakåt vid varje ny sjukperiod. För närvarande gäller 10 dagar. Detta bevakas sedan av PAS då löneberedningarna körs. Vid elfte sjuktillfället inom ett år utgår sjuklön direkt från första dagen.
Till sist anges om en fast tid ska avräknas från sjuktiden. Det kan t ex vara aktuellt om man varje dag arbetar in tid till klämdagar och att sjuklön inte ska utgå för sådan inarbetning. Vanligtvis anges ingen tid här, utan sjuklön utgår för schemalagd tid.
Sjukdom
I rutan Sjukdom, läggs själva sjukperioden (14 dagar) in.
Ange i raden Period 1 antalet karensdagar (för närvarande 1 dag), och löneart för detta. Vid behov kan även konto och kostnadsslag anges för lönearten i denna ruta, men vanligtvis finns dessa uppgifter redan i lönesystemet.
I raden Period 2 anges löneart mm för dagarna 2 till 14 i sjukperioden. Ange där först löneart mm för sjukperioden samt aktuell procentsats för OB-ersättning vid sjukdom (för närvarande gäller 80 %). Ange till sist att detta motsvarar 13 dagar.
I raden Period 3 kan anges löneart mm som ska gälla från dag 15 i sjukperioden. Sådana dagar ska ju inte arbetsgivaren betala sjuklön för, varför den angivna lönearten får en ren upplysningskaraktär som inte påverkar lön. Ange då 999 dagar, d v s att det gäller obegränsat antal dagar. Önskas ingen sådan redovisning, lämnas Period 3 tom.
För närvarande ska inget anges i raden Period 4.
Vill man att sjukdom hel månad (löneperiod) skall redovisas på egen löneart, ange den lönearten i fältet Löneart vid heltids sjukfrånvaro hel månad…. Denna sätts då, vid sjukfrånvaro hela löneperioden, dock bara vid heltidssjukskrivning och efter de 14 första sjukdagarna. Det gäller även vid löneperioder på 4-5 veckor eller bruten månad, inte bara kalendermånad. Lönearten sätts inte om det finns närvaro eller annan frånvaro under perioden. Lönearten redovisas med en post, som har tiden 1,00, i.st.f att systemet skickar t ex 31 dagar på lönearten för Period 3 (eller 4). Detta gäller även vid högrisk, enligt nedan.
Högriskskydd
I rutan Högriskskydd anges, i förekommande fall, motsvarande parametrar som gäller för anställda med högriskskydd, d v s utan karensdag. Här anges då 14 dagar i raden Period 1, och därefter lönearter mm enligt samma princip som i rutan Sjukdom.
Fliken OB-parametrar
De företag som hanterar OB-ersättning under sjukdom (sk sjuk-OB) ska ange parametrar i fliken OB-parametrar.
Dessa angivelser gäller den OB-ersättning som skulle utgått dag 2 till 14 i sjukperioden om man inte varit sjuk. Här anges vilka lönearter mm som ska användas för denna sjuk-OB.
Procentsatsen för sjuklönen och OB-ersättningen anges i fliken Generella parametrar, rutan Sjukdom på raden Period 2 (för närvarande 80 %). Det är på sådana dagar, med procentsats angiven, som sjuk-OB utgår.
Fliken OB-parametrar används då man vill att sjuk-OB inte ska redovisas ihop med ordinarie OB-ersättning, d v s på samma lönearter, utan på särskilda lönearter eller hopräknat med själva sjuklönen. Här anges då hur de ordinarie OB-lönearterna ska översättas, när det handlar om OB-ersättning under sjukdom.
Inlagda lönearter visas i rutan Lönearter tillsammans med motsvarande inlagda lönearter för sjuk-OB. Den första kolumnen gäller de ordinarie lönearterna för OB-ersättningen, och den högra visar vilken motsvarande löneart som ska användas vid sjuk-OB.
För att lägga till nya löneartspar anges först i rutan Tillägg den ordinarie lönearten i det första fältet. Därefter anges i nästa fält vilken löneart denna ska översättas till. Klicka på Lägg till löneartspar.
För att ta bort ett löneartspar, markera lönearten i rutan Lönearter och klicka på Ta bort löneartspar i rutan Borttag.
Fliken Skifters/premielön
Ibland förekommer att skiftersättning, premielön eller annan ersättning utgår under sjukdom. Vid sådana tillfällen kan fliken Skifters/premielön användas. Eftersom en särskild rutin för detta behöver installeras, bör den dock användas först efter samråd med PAS AB.
Parametrarna gäller den ersättning man skulle erhållit, dag 2 till 14 i sjukperioden, om man inte varit sjuk.
Fliken används då man vill att ersättningen inte ska redovisas ihop med ordinarie ersättning, d v s på samma lönearter, utan på särskilda lönearter eller hopräknat med själva sjuklönen. Här anges hur de ordinarie lönearterna ska översättas, när det handlar om sjukersättning.
Inlagda lönearter visas i rutan Lönearter tillsammans med motsvarande inlagda lönearter för sjuklöneersättning. Den första kolumnen gäller de ordinarie lönearterna för ordinarie ersättning, och den högra visar vilken motsvarande löneart som ska användas vid sjuklöneersättning.
För att lägga till nya löneartspar anges först i rutan Tillägg den ordinarie lönearten i det första fältet. Därefter anges i nästa fält vilken löneart denna ska översättas till. Klicka på Lägg till löneartspar.
För att ta bort ett löneartspar, markera lönearten i rutan Lönearter och klicka på Ta bort löneartspar i rutan Borttag.
Karensdagar
I denna flik kan man se och underhålla de karensdagar som registrerats vid lönekörningarna i PAS. Man kan t ex lägga in tidigare karensdagar på personer som varit sjuka ofta, vid uppstart av systemet, så man inte behöver bevaka dem manuellt i ett års tid för att se om de kommer upp i 10 karensdagar. Anm: Här visas alltså bara karensdagar under perioder man kört i PAS’ löneberedning, inte under löpande period efter senaste körda lön.
I listan visas alla karensdagar. Man ser både datum och vecka-dagnr då karensdagen inföll. Man ser även vilken anställningsform personen hade vid tillfället, då det ju händer att personer byter anst.form.
Dessutom visas i kolumnen Avdrag om karensavdrag gjordes för dagen eller ej. Alla sjukperioder inleds ju med en karensdag, som visas här, men karensavdrag görs bara för max 10 karensdagar inom ett år. I kontrollen mot antal karensdagar på ett år (max 10), räknas bara karensdagar som det gjorts avdrag för. Det syns alltså här om avdrag gjorts för respektive karensdag.
Med fälten ovanför listan kan man enkelt söka ut en eller flera personer. Fyll i ett eller flera av fälten, eller välj anst.form. Klicka sen på Sök, så uppdateras listan. Man kan även skriva t ex ett ’S’ i namnfältet för att få alla personer vars för- eller efternamn börjar på ’S’.
För att återgå till att visa alla personer, välj Alla i rutan för anst.form, töm alla fälten ovanför listan och klicka på Sök igen.
För att lägga till en karensdag, klicka på Lägg till. Ange sedan anst.nr, eller välj anställd i listan, och ange datum för karensdagen. Klicka på OK, och dagen läggs till i listan.
Man kan även ta bort en felaktigt registrerad karensdag, vilket kan behövas t ex om den anställde låg registrerad på fel frånvarokod när lönen kördes. Markera då den felaktiga dagen genom att klicka på den. Klicka sen på Radera, och svara Ja på följdfrågan om borttagning. Vill man ändra på en karensdag, får man först ta bort den felaktiga, och sen lägga upp den på nytt.
Sjukbevakning
Här anges parametrar för en tillvalsmodul i PAS, för att bevaka sjukskrivning på önskvärda sätt. Fliken syns bara om funktionen är tillgänglig. Kontakta PAS AB om ni inte har funktionen, men är intresserade.
Funktionen innehåller två delfunktioner:
Dels kan den bevaka hur ofta personalen är sjuk. Man anger då här i fältet Antal sjuktillfällen efter hur många sjuktillfällen systemet skall larma. I funktionen ingår en nattrutin som varje natt räknar antal sjuktillfällen per person det senaste året räknat från gårdagen. Om någon person insjuknar och med det uppnår denna gräns för antal karensdagar, meddelas det på en nattlista.
Funktionen kan även bevaka upp till fyra gränser för långtidssjukdom. Man anger då den eller de gränser i antal kalenderdagar sjukskrivning som man vill att funktionen ska bevaka. Nattprogrammet enligt ovan bevakar då även pågående sjukdomsfall. Om någon uppnår en uppsatt gräns, meddelas det på samma nattlista. Hänsyn tas till eventuellt återinsjuknande inom 5 dagar. Bara dagar med sjukkod räknas som kalenderdag sjuk.
I de fall man angivit sjukkoder bland sjuklöneparametrarna, visas dessa efter tj.män respektive koll.anst i rutan Frv.koder. Om fältet Ordinarie sjukkoder är förbockad, är det mot dessa koder som kontrollerna sker. Om koder inte angivits, eller om man önskar anpassa vilka koder som skall bevakas i denna funktion, ta bort bocken för fältet Ordinarie sjukkoder och ange nedan de frv.koder som ska bevakas.
Båda dessa kontroller tar hänsyn till om ytterligare sjukdagar registreras i efterhand, t ex i Attesten, och att detta gör att gräns överskrids.
Anm: Dessa larm kommer bara en gång per sjukdomstillfälle, d v s det upprepas inte varje natt tills personen blir frisk. Vill man kontrollera pågående eller tidigare larm, finns funktionen Program, Uppföljning, Sjuklarm där man kan skriva ut dessa.
Spara inställningarna med OK eller Verkställ.
